Ibland känns det som att det inte spelar någon roll hur mycket man preppar hemifrån…

… när Valdemar ändå, glad i hågen går över till grannen för att lämna tillbaka kompisens dockvagn, får ropat efter sig att han ”är lite fel ute” som går runt med dockvagn.
Jävla granngubbjäveln (som är Valdemars stora idol efter att de snickrade ihop) ropade det efter honom och hans gubbkompisar skrattade åt hans kommentar. Då önskade jag mer än nånsin att jag var lite rapp i käften och sen detta hände så har jag många gånger funderat på vad jag borde sagt till grannen.
Vem faan är han att berätta för min son vad som är rätt och fel?!
Jävla gubbe!
Som tur är så hörde inte Valdemar vad han sa.

Samma dag hade han och hans kompis hittat mina hårsnoddar och ville ha tofsar. Jag började sätta en i håret på Valdemar när han avbröt mig och sa: – Men jag är ingen flicka så jag kan inte ha sån.
Snabb som jag var då så gav jag hans pappas kompis som referens (han som vi nyligen träffade i Sthlm) och som har långt hår och ofta uppsatt i knut på huvudet precis som jag oftast har. – Jaha, sa Valle, då kan jag gärna ta en tofs.
Och farmorn berättade att hon rättat Valdemar när han sa han (han säger alltid han till alla, men är just nu i en period där han undrar vad som är han, hon, vem som är mamma och pappa till vem och vem som är pojke och flicka) till någon som var en hon. Då hade Valdemar svarar att ”min mamma säger att det inte spelar någon roll”.
Så lite prepp kanske fastnar ändå :)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s