Jag älskar när Valdemar kommer in och väcker oss på morgonen med ett glatt ”Hej!” eller ”Tja!” och så låter det som oftast. Han har ett bra morgonhumör.
Men så finns det mornar som idag, då han kommer in och gnäller det första han gör, säger inte hej eller kryper upp på min mage och gosar, utan ställer sig bredvid mig och ”Nääääää”, ”Blääää” och gnäller för att Titti inte la sig på min kudde utan bredvid eller vad det nu kan vara som är fel. Jag känner att jag klarar av ganska mycket av allt som hör till när man har barn, men om man bara kunde slippa den där gnällrösten så skulle allt gå mycket enklare. I morse va det mesta fel och det kändes skönt att lämna honom på dagis nu.
Nu ska jag fixa till mitt eget humör, plugga till tenta, göra en citronkladdkaka och sen kommer min kompis på besök. Vi träffas så himla sällan för hon bor i Kristiansand i Norge. Ska bli så kul att träffa henne! Vi har varit kompisar sen 4:an och när vi väl ses är det som vi sågs förra veckan. Härligt med såna relationer.
